Ränteskillnadsersättning vid bunden ränta

När man tar ett lån – till exempel ett bolån – med bunden ränta låser man räntan för en viss tid, oftast för ett visst antal år. Själva lånet kan vara planerat att löpa över en betydligt längre tid än så, men när de åren har gått förhandlar låntagaren fram en ny ränta med långivaren som även den blir bunden under ett visst antal år. Denna period under vilken räntan är bunden kallas för räntebindningstiden eller bindningstiden.

Rätt att lösa in lån?

En låntagare har rätt att lösa sitt lån – betala tillbaka hela lånebeloppet – när som helst, även under en pågående bindningstid. Till exempel kan låntagaren vilja sälja sitt hus och flytta till en hyreslägenhet. I ett annat fall kan låntagaren bli erbjuden ett lån med bättre villkor i en annan bank. Banken har dock rätt till en kompensering för så kallad utebliven ränta. Orsaken till detta är att banken i sin tur har lånat pengar till lånet hos andra kreditinstitut, och banken har ingen möjlighet att avsluta sina lån i förtid.

Ränteskillnadsersättningen

Bankens kompensation kallas ränteskillnadsersättning, och skall kompensera banken för deras räntekostnader under bindningstiden. Hur ränteskillnadsersättningen räknas ut är noga styrt av anvisningar från Finansinspektionen. Grundprincipen för nyare lån är att bankens räntekostnad anses vara samma som räntan på bostadsobligationer. För äldre lån – där bindningstiden startade före 1 juli 2014 – används i stället jämförelser med statsskuldväxlar och statsobligationer. Till den räntan får banken lägga på 1 %.

Nu är det inte alls säkert att det finns bostadsobligationer eller statspapper som har samma datum som när lånets bindningstid går ut. Reglerna anger då att långivaren får använda räntan på papper som går ut före datumet och ytterligare ett datum som ligger efter. För att räkna ut värdet mellan dessa båda datum använder man en matematisk funktion som kallas linjär interpolation, och som anses ge ett vettigt värde på räntan på statspapper eller bostadsobligationer vid bindningstidens slut.

Exempel på ränteskillnadsersättning

Ett exempel kan illustrera denna princip bättre. En person har ett lån på 1 000 000 kronor, med räntan 5 %. Återstående bindningstid på lånet är 4 år. Räntan på statspapper eller bostadsobligationer (beroende på när lånet senast band räntan) är 2 %. Till detta får banken lägga 1 %, vilket totalt ger 3 %. Ränteskillnadsersättningen blir i detta fall: (Ränteskillnad 5 % – 3 %) x 4 år (återstående bindningstid) x 1 000 000 (kvarstående skuld) = 80 000 kronor.

Lån med längre bindningstid

För lån som har mer än 6-7 år kvar av bindningstiden används alternativa metoder för beräkningen, eftersom det inte alltid finns statspapper eller bostadsobligationer på så lång tid. Man baserar då beräkningen på statsobligationer med lång löptid plus ett fast tillägg.

Beräkningen kompliceras dessutom av att man i praktiken gör en så kallad nuvärdesberäkning, som tar hänsyn till de amorteringar som kunden skulle ha gjort under den återstående bindningstiden. Men exemplet illustrerar ändock att det kan bli ganska dyrt att lösa ett lån i förtid.

Lösen av vanliga konsumentlån

Beräkningen som illustreras ovan gäller i huvudsak bostadslån. För lån som har en annan säkerhet än en bostad är reglerna enklare (och billigare). Vanligt är att banken i detta fall tar ut en ersättning på 0,5-1 % av det återbetalade beloppet.

För den som säljer sitt hus och flyttar till en hyreslägenhet finns inget egentligt alternativ till att lösa huslånet i förtid. Den säkerhet man har haft för lånet, det vill säga huset, finns inte längre.

Förtidslösen för bättre villkor

För den som funderar på förtidslösen för att man får bättre villkor i en annan bank är det förstås nödvändigt att räkna igenom om den lägre räntan i den nya banken verkligen kompenserar för kostnaden för ränteskillnadsersättningen.

Oftast höjer den nya banken lånet tillräckligt mycket för att ”kompensera” för ränteskillnadsersättningen. För den som har fått in kapital på annat sätt, till exempel genom arv, lönar det sig trots allt att lösa lånet i förtid jämfört med att låta det löpa på. Ränteskillnadsersättningen är trots allt lägre än räntan under den återstående bindningstiden.

Skriv en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *